Hur svårt kan det va?
Hoppdemo igår som sagt och Charlie, Daniel, Anna-Clara, Ulrica & Jens hoppade bana. Innan berättade dom vad dom skulle jobba med och vart svårigheterna låg, sen efter berättade dom hur det gick enligt dom. Jens & Daniel red även en runda var och kommenterade samtidigt. Jens lät precis som vanligt trots att han hoppade en svår bana på en svår häst. Daniel lät som värsta sportkommentatorn, pratade snabbt som tusan. Dock höll han andan över hindrena hah! Iallafall så är grundtänket att man ska hålla rytmen genom hela banan för om man tappar rytmen och hoppar ett hinder i obalans så klarar man kanske det hindret, men nästa hinder och hindret efter det får man problem på. I vändningar ska man hålla galoppen ordentligt så att man kan sitta upp lite när hindret kommer och inte behöver rida iväg för att komma över det.
Om man har ett relaterat avstånd på t.ex. fem korta galoppsprång mellan två hinder så kan man se till att komma lite nära på det första hindret så att hästen hoppar runt och landar nära hindret på andra sidan. På så sätt får man mer plats. Fem saker ska sitta för att man ska kunna hoppa en bana:
-Takt & Rytm
-Balans
-Tempo
-Vägar
-Distans till hindret
Hur svårt kan det va? Nyckeln sitter i dressyren. Vet man hur hästen funkar och hur man får den att gå i jämnvikt, dvs ta mer vikt på bakbenen så är man en bra bit på väg. Man måste kunna rida för sätet, vikten och skänkeln och förstå hur man får en självbärig häst. Själva hoppningen är inte svår. Det är vägen emellan hindren som måste fungera! För det krävs år av träning.
Jag skulle kunna fortsätta länge, men då skulle ingen orka läsa. Den bästa bibeln om man vill lära sig rida är iallafall Ridhandboken 1 & 2. Dom använder vi i skolan och dom finns att få tag på genom Svenska Ridsportförbundet. Jens sa igår: När facebook och chips är intressantare än att läsa Ridhandboken så är det påväg utför. Dom som blir bra har kämpat. Det krävs helhjärtad dedikering och viljan att lära sig allt om hur hästen fungerar. Vägen är rolig men lång och tuff.
Jens höll ett helt otroligt tal igår efter träningen. Han berättade om sin egna väg och den läxan han lärde sig den hårda vägen ska jag aldrig glömma. Grunderna måste sitta! Och nötas, om och om igen. Här på Strömsholm nöter vi grunder varje dag och det kan man inte träna nog på. Förstår man hur hästens kropp fungerar så förstår man hur mycket träning man måste lägga ner och det är då det riktigt roliga börjar. Jag är oerhört tacksam över att jag lär mig detta nu. Och jag är oerhört tacksam för att jag får rida för Jens, han är så otroligt grym. Och det har jag tusen miljoner exempel på som jag inte kan rabbla här.
Nu ska jag sova, imorn är det Kantzowska som gäller.
Godnatt!
Kommentarer
Trackback
